krafter

Krafter

1  Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

Krafter fisas med pilar. Ju längre pilen är desto större är kraften.

I tyngdkraft så använder man sig bara av en pil. När man ska rita tyngdkraft så börjar man med att hitta en angreppspunkt där pilen ska börja, och sedan så ritar man den nedåt. Det skrivs med Ft, F står för force och t står för tyngd

Men om det är ett motstånd som gör att det blir två krafter så använder man sig av två pilar. Det är viktigt att pilarna är lika långa om krafterna, det gör så att föremålet står still. Pilen som går ner är tyngdkraft så det står Ft, och den pilen som vissar motkraften skriver man med Fn.

När det kommer till friktionskraft så ska pilarna starta där föremålet påverkas av kraften. Alltså så om man ritar någon som drar ett föremål så ska ilen starta från där personen håller i föremålet. Pilarna ska vara riktade mot det håll som det dras åt, och ritas längs med ytan/marken. Det står då Ff för Force och sedan friktion.

2  Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Det bli en motkraft när två krafter rör sig åt olika håll. Som om man ska gå på promenad med sin hund och den börjar gå åt motsatta håll som du går åt. Om man drar med kraften 500 N och hunden drar med kraften 300 N så betyder det att min kraft är starkare och att man kommer att ta sig åt det håll jag drar åt. Om de två krafterna var lika starka så skulle det ta ut varandra.

3  Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Tyngden handlar mycket om Tyngdkraften och det är jordens dragnings kraft. Det gör alltså så att allting på jorden hålls kvar där, dras mot mitten. Tyngd mäter man med Newton, som man betecknar med N.

Massa är hur mycket materia ett föremål har. Till skillnad från tyngd så skulle aldrig massan ändas även om den var ute i rymden. Ett föremåls tyngd blir mindre i rymden där det inte finns någon dragningskraft eller på månen där den är svagare är på jorden. massa mäter man med en vanlig våg medans man kan använda sig av en dynamometer när man mäter tyngd/Newton. 

4  Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Friktion är när två ojämna ytor gnider mot varandra. Hur mycket friktion det är kan man se på hur ojämna ytorna är och vilket material de har, ingen yta är helt jämn. 

Friktion är det som gör att vi kan röra på oss och att saker är inte flyttar på sig. Exempel på gånger då man vill öka friktion kan vara då man kör bil på isiga vägar och man behöver grus för att öka friktionen och inte glida iväg. Gånger då man vill minska friktionen kan vara då man ska bär någonting tungt. Eller när man åker skridskor eller slalom skidor, så att man får fart och tar sig fram.

5  Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Hävarmen är avståndet mellan vridningspunkten på en hävstång och där kraften utövas. T. ex om man skulle dra upp en sten ur marken så sätter man ett spett ner i marken där stenen är och sätter man en liten sten bredvid som då blir vridning punkten, sedan drar man spettet nedåt och stenen far upp. Ju längre hävarm du har desto mindre kraft behöver du använda. Olika sorters vardagliga föremål som är hävstänger är saxen, åran och skottkärran

6  Förklara begreppet tyngdpunkt.

Det är en punkt på ett föremål där man kan tänka att hela föremålets massa är samlad. Tyngdpunkten markeras med ett kryss, och där är även föremålets jämvikt. Så om det är, t. ex, en penna så ska man kunna balansera den på fingret med pennans tyngdpunkt.

7  Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att ett föremål ska stå stadigt behöver det en låg tyngdpunkt och stor stödyta. Om man har ett trebent bord så blir det ostadigare än ett bord med fyra ben. Det är då för att stödytan går mellan bordsbenen och stödytan minde på det trebenta bordet än det fyrbenta, för om bordet har en liten stödyta så blir det vingligare och ostadigt. Stabiliteten beror även på tyngdpunkten; t. ex om det är en låg tyngdpunkt så blir bordet stabilare, efter som att ju närmre marken någonting är desto stabilare blir det.