Friktionsundersökning

1.    Frågeställning/syfte

Jag ska undersöka hur friktionen påverkas hos ett föremål på olika underlag. Jag ska välja ett föremål och dra det längst med en yta med hjälp av en dynamometer.

2.    Hypotes

Jag tror att det kommer vara mer friktion på underlag som grus och sten/asfalt. Eftersom att de har mer ojämna ytor än de andra, och dataväskan har också en rätt så ojämn yta själv. Jag tror också att det kommer att vara mindre friktion på konstgräset, eftersom att det är en väldigt jämn yta.

3.    Material

Jag behöver:

·      dator i sin fodralväska

·      en dynamometer

·      alla underlagen; trä, grus, sten/asfalt, gummigolv och konstgräs

·      telefonen

4.    Metod

·      Jag började med att välja föremål, jag valde då min dator.

·      Sedan så valde jag underlag. Eftersom att datorn inte direkt har någonstans som man kan sätta fast dynamometern så kommer jag sätta den i sin väska även så att den inte ska förstöras. Jag sätter fast den i väskans handtag, vilket man kan se i bilderna nedanför.

·      Sedan sätter jag fast dynamometern för att kunna dra dataväskan längst med de olika underlagen.

·      Jag drar försiktigt, med samma hastighet, för att kunna se vad som står på dynamometern. Jag håller den rakt, nära marken så att jag inte råkar lyfta den så att det blir mindre friktion.

·      Sedan antecknar och jämför jag med de andra ytorna. 

5.    Resultat

·      På underlaget trä så fick jag 4,6 N

·      På konstgräset så blev det 6,6 N

·      På gruset så blev det 7,2 N

·      Sedan på det vanliga gräset blev det 7,8 N

·      På Gummigolvet blev det 3,4 N

·      Till sist på asfalten så blev det 3,8

Underlag	Mätvärde
Trä laminat	4,6 N
Konstgräs	6,6 N
Grus	7,2 N
Gräs	7,8 N
Plastgolv	3,4 N
Asfalt	5,8 N

Det var när jag mätte friktionen på trä underlaget. Det är ett bord som vi har i skolan, så det är laminerat.   

På konstgräset. Man kan även se här var det är som jag satt fast dynamometern när jag använt det, men man kan nog se det rätt så tydligt på de andra bilderna också.

Här på bilden så mäter jag friktionen på gruset.

Här mäter jag friktionen på gräset.

Jag mäter friktionen på asfalt.

Jag mäter här friktionen på plastgolvet.

6.    Slutsats

På de underlag då jag det blev mer friktion var grus, gräs och konstgräs. Det kan bero på att gruset en väldigt ojämn yta och stenarna var stora nog att kunna skapa mer friktion. Det gjorde det även ganska svårt att se hur mycket friktion det var eftersom att man inte kunde få en jämn fart när man drog dynamometern och datorn. Gräset var långt och grunden var inte riktigt slät. Om det hade varit nyklippt gräs och en slätare grund så skulle det vara mindre friktion.  Sedan när vi kommer till konstgräset så är det gjort för att det ska vara mycket friktion. Det är gjort för att spela fotboll och att man inte ska ramla.

Det var tre stycken som hade ganska låg friktion; asfalt, trä laminat och plastgolv. Asfalten är ganska ojämn men det var rullgrus (ganska små tenar) och sand som hjälpte till så att det blev mindre friktion. Asfalten är inte riktigt räknad som en med mer friktion eller en med mindre, den är som lite mitt i mellan.

Det var nog lite samma sak på plastgolvet som med asfalten; det kan vara sand som dragits in som minskar friktionen. Golvet är även en jämn yta eftersom att det är konstgjort, alltså att det är byggt. Sedan så var det även träbordet, som jag skrivit som laminerat, att det är väldigt till gjort och inte bara en vanlig träbit som kommer direkt från ett träd. Det gör så att bordet är slät och det är inte så mycket friktion om man skulle dra någonting längst med det. 

När det kommer till min hypotes så hade jag rätt när jag trodde att det skulle vara mer friktion på gruset, och att det är en ojämn yta. Men sedan så hade jag fel om jjjjjjjjjjtt se hur mycket friktalten och konstgräset. odde att det skulle vraa mer bilderna också.

årt att se asfalten och konstgräset. Asfalten är en ojämn yta men jag tänkte inte på att sand och rullgrus kunde minska friktionen. Och konstgräset tänkte jag nog skulle vara enklare för att själva gräset är gjort av plast och att det borde bli slät och att datorn borde kunna fara fram lätt på det, med det var en av de ojämnare ytorna.

Om jag skulle göra om den här undersökningen så skulle jag nog försöka vara mer ordentlig med hur jag håller i dynamometern, så att jag håller den rakt och drar den i samma fart hela tiden. Jag skulle även prova med andra underlag, mer jämnare.

I vardagen så använder man sig mycket av friktion. Det kan tillexempel vara då man sätter grus på isiga vägar för att inte fara av vägen. Eller då man åker skridskor, på konståkningsskridskor är skälva skenan gjord med piggar lägst fram för att kunna bromsa in när man gör olika trix, fast det kanske inte är så vardagligt.

Andra gånger då man använder friktion är när man åker skidor och vallar dem för att de ska kunna ta sig upp för uppförsbackar och inte glida iväg.