lab

Syfte: vilken av sjöarna är surast? Vilken av sjöarna är minst sur?

Hypotes:

jag tror att den bägare som har minst av NaOH är minst sur och den som har mest är surast.

Material:

·      Tre bägare med 20 ml olika sjövatten.

·      BTB

·      NaOH (basisk lösn)

·      Förkläde

·      Skyddsglasögon

·      Glasstav

·      Bägare, 100 ml

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

Metod:

1.     Sätt på förkläde och skyddslagsögon för att skydda från frätande ämnen. Sätt även upp håret.

2.     Läs igenom planeringen.

3.     Ta fram allt material.

4.     Sätt 20ml sjövattnet i en bägare med hjälp av mätglaset och sedan över för till bägaren.

5.     Börja med att sätta några få droppar av BTB för att få fram färgen som visar pH värdet.

6.     fortsätt med att sätta droppar av NaOH.

7.     Anteckna hur många droppar du tagit för att sedan jämföra det med de andra bägarna.

8.     Sluta sätta droppar så vattnet ändrat färg.

9.     Byt bägare och gör samma sak, och sedan det samma med den tredje, glöm inte att anteckna.

10. Titta sedan på resultatet och jämför.

Säkerhet:

·      Glasögon, för att inte få några farliga ämnen i ögonen, vilket kan vara väldigt farligt.

·      Sätt upp håret, för att det inte ska blandas med typ hårspery eller att det ska skadas.

·      Förklädde för att inte få frätande på kläderna.

·      Tvätta händerna, för att inte få bakterier i experimentet.

·      Tappa räkningen på dropparna, så att man inte kan jämföra vattnen.

·      Inte röra sig i ansiktet för att inte få i frätande ämnen.

Felkällor:

·      Man kan sätt för mycket sjövatten i bägarna.

·      Materialet som bägaren och glasstaven kan vara smutsiga.

·      Om man har hårspray eller någon annan produkt i håret så kan det blandas med vattnet om man inte sätter upp det, vilket kan påverka.

Resultat:

Bägare A

3 droppar till basiskt

Bägare B

4 droppar till basiskt 

bägare C

2 droppar till basiskt  

Sjövatten bägare:	A	B	C
Droppar NaOH:	1	4	3

Slutsats:

Sjövattnet i bägare B var surast efter som att den behövde flest droppar, och bägare C minst sur. Det är för att i det suraste (alltså B) sjövattnet så fans det mest av vätejoner i den, och ju mer vätejoner det finns i vattnet ju fler droppar av NaOH tar det för att göra det sura vattnet basiskt. Det som händer är att när en vätejon (H⁺), som är surt, och en hydroxidjon (OH^-), som är basiskt, sätts ihop så blir det en vattenmolekyl (H₂O), som är neutralt. Desto surare det är ju fler vätejoner är det. Och då behöver man mer hydroxidjoner för att det ska bli basiskt. För det man vill är att alla vätejoner ska få en partner. 

Min hypotes stämde eftersom att jag tänkte att det sjövattnet som behövde flest droppar av NaOH för att det ska bli basiskt, och så var det. 

Nu idag så finns det många sjöar och hav som är försurade. Tack vare denna laboration så har jag lärt mig varför vatten är surt och vad man kan göra för att det inte ska hända.

Varför vatten blir surt är på grund av överskott av vätejoner, H⁺. När man ska motverka försurning så använder man ett basiskt ämne, hydroxidjoner (OH^-). Det man ska förhindra försurning är att kalka. Kalk är basiskt och då jämnar det ut det sura vattnet, efter det så kommer livet i vattnet igång ganska snabbt. 

En till sak som kan hända är om man får magsår, på grund av att det bildas för mycket saltsyra. För att neutralisera magen och läka såret så brukar man få mediciner är gjorda av basiska ämnen. 

För att göra den här undersökningen bättre så skulle man kunna göra om testerna på de olika sjövattnen några gånger för att vara säker och se m det blir samma resultat.

För att kunna ta undersökningen vidare så skulle man kunna använda och jämföra riktiga sjövatten.