Förbränning av magnesium

1.    Hur ser Mg ut? (egenskaper)

Mg är en metall så den är blank/glansig, och den har en grå färg. Det såg satt som i en rulle. Det var böjbart man klippte av det med en sax, så det var ganska tunt och böjbart.

2.    Vad händer?

Det vi såg var ett starkt, vitt, ljus när vi satte Mg i lågan.

3.    Hur ser slutprodukten ut?

Mg blev till ett vitt pulver när man satte ner det i skålen.

4.    Vad har hänt rent kemiskt?

Mg +  ------ 2MgO

Friktionsundersökning

1.    Frågeställning/syfte

Jag ska undersöka hur friktionen påverkas hos ett föremål på olika underlag. Jag ska välja ett föremål och dra det längst med en yta med hjälp av en dynamometer.

2.    Hypotes

Jag tror att det kommer vara mer friktion på underlag som grus och sten/asfalt. Eftersom att de har mer ojämna ytor än de andra, och dataväskan har också en rätt så ojämn yta själv. Jag tror också att det kommer att vara mindre friktion på konstgräset, eftersom att det är en väldigt jämn yta.

3.    Material

Jag behöver:

·      dator i sin fodralväska

·      en dynamometer

·      alla underlagen; trä, grus, sten/asfalt, gummigolv och konstgräs

·      telefonen

4.    Metod

·      Jag började med att välja föremål, jag valde då min dator.

·      Sedan så valde jag underlag. Eftersom att datorn inte direkt har någonstans som man kan sätta fast dynamometern så kommer jag sätta den i sin väska även så att den inte ska förstöras. Jag sätter fast den i väskans handtag, vilket man kan se i bilderna nedanför.

·      Sedan sätter jag fast dynamometern för att kunna dra dataväskan längst med de olika underlagen.

·      Jag drar försiktigt, med samma hastighet, för att kunna se vad som står på dynamometern. Jag håller den rakt, nära marken så att jag inte råkar lyfta den så att det blir mindre friktion.

·      Sedan antecknar och jämför jag med de andra ytorna. 

5.    Resultat

·      På underlaget trä så fick jag 4,6 N

·      På konstgräset så blev det 6,6 N

·      På gruset så blev det 7,2 N

·      Sedan på det vanliga gräset blev det 7,8 N

·      På Gummigolvet blev det 3,4 N

·      Till sist på asfalten så blev det 3,8

Underlag	Mätvärde
Trä laminat	4,6 N
Konstgräs	6,6 N
Grus	7,2 N
Gräs	7,8 N
Plastgolv	3,4 N
Asfalt	5,8 N

Det var när jag mätte friktionen på trä underlaget. Det är ett bord som vi har i skolan, så det är laminerat.   

På konstgräset. Man kan även se här var det är som jag satt fast dynamometern när jag använt det, men man kan nog se det rätt så tydligt på de andra bilderna också.

Här på bilden så mäter jag friktionen på gruset.

Här mäter jag friktionen på gräset.

Jag mäter friktionen på asfalt.

Jag mäter här friktionen på plastgolvet.

6.    Slutsats

På de underlag då jag det blev mer friktion var grus, gräs och konstgräs. Det kan bero på att gruset en väldigt ojämn yta och stenarna var stora nog att kunna skapa mer friktion. Det gjorde det även ganska svårt att se hur mycket friktion det var eftersom att man inte kunde få en jämn fart när man drog dynamometern och datorn. Gräset var långt och grunden var inte riktigt slät. Om det hade varit nyklippt gräs och en slätare grund så skulle det vara mindre friktion.  Sedan när vi kommer till konstgräset så är det gjort för att det ska vara mycket friktion. Det är gjort för att spela fotboll och att man inte ska ramla.

Det var tre stycken som hade ganska låg friktion; asfalt, trä laminat och plastgolv. Asfalten är ganska ojämn men det var rullgrus (ganska små tenar) och sand som hjälpte till så att det blev mindre friktion. Asfalten är inte riktigt räknad som en med mer friktion eller en med mindre, den är som lite mitt i mellan.

Det var nog lite samma sak på plastgolvet som med asfalten; det kan vara sand som dragits in som minskar friktionen. Golvet är även en jämn yta eftersom att det är konstgjort, alltså att det är byggt. Sedan så var det även träbordet, som jag skrivit som laminerat, att det är väldigt till gjort och inte bara en vanlig träbit som kommer direkt från ett träd. Det gör så att bordet är slät och det är inte så mycket friktion om man skulle dra någonting längst med det. 

När det kommer till min hypotes så hade jag rätt när jag trodde att det skulle vara mer friktion på gruset, och att det är en ojämn yta. Men sedan så hade jag fel om jjjjjjjjjjtt se hur mycket friktalten och konstgräset. odde att det skulle vraa mer bilderna också.

årt att se asfalten och konstgräset. Asfalten är en ojämn yta men jag tänkte inte på att sand och rullgrus kunde minska friktionen. Och konstgräset tänkte jag nog skulle vara enklare för att själva gräset är gjort av plast och att det borde bli slät och att datorn borde kunna fara fram lätt på det, med det var en av de ojämnare ytorna.

Om jag skulle göra om den här undersökningen så skulle jag nog försöka vara mer ordentlig med hur jag håller i dynamometern, så att jag håller den rakt och drar den i samma fart hela tiden. Jag skulle även prova med andra underlag, mer jämnare.

I vardagen så använder man sig mycket av friktion. Det kan tillexempel vara då man sätter grus på isiga vägar för att inte fara av vägen. Eller då man åker skridskor, på konståkningsskridskor är skälva skenan gjord med piggar lägst fram för att kunna bromsa in när man gör olika trix, fast det kanske inte är så vardagligt.

Andra gånger då man använder friktion är när man åker skidor och vallar dem för att de ska kunna ta sig upp för uppförsbackar och inte glida iväg.  

krafter

Krafter

1  Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

Krafter fisas med pilar. Ju längre pilen är desto större är kraften.

I tyngdkraft så använder man sig bara av en pil. När man ska rita tyngdkraft så börjar man med att hitta en angreppspunkt där pilen ska börja, och sedan så ritar man den nedåt. Det skrivs med Ft, F står för force och t står för tyngd

Men om det är ett motstånd som gör att det blir två krafter så använder man sig av två pilar. Det är viktigt att pilarna är lika långa om krafterna, det gör så att föremålet står still. Pilen som går ner är tyngdkraft så det står Ft, och den pilen som vissar motkraften skriver man med Fn.

När det kommer till friktionskraft så ska pilarna starta där föremålet påverkas av kraften. Alltså så om man ritar någon som drar ett föremål så ska ilen starta från där personen håller i föremålet. Pilarna ska vara riktade mot det håll som det dras åt, och ritas längs med ytan/marken. Det står då Ff för Force och sedan friktion.

2  Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Det bli en motkraft när två krafter rör sig åt olika håll. Som om man ska gå på promenad med sin hund och den börjar gå åt motsatta håll som du går åt. Om man drar med kraften 500 N och hunden drar med kraften 300 N så betyder det att min kraft är starkare och att man kommer att ta sig åt det håll jag drar åt. Om de två krafterna var lika starka så skulle det ta ut varandra.

3  Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Tyngden handlar mycket om Tyngdkraften och det är jordens dragnings kraft. Det gör alltså så att allting på jorden hålls kvar där, dras mot mitten. Tyngd mäter man med Newton, som man betecknar med N.

Massa är hur mycket materia ett föremål har. Till skillnad från tyngd så skulle aldrig massan ändas även om den var ute i rymden. Ett föremåls tyngd blir mindre i rymden där det inte finns någon dragningskraft eller på månen där den är svagare är på jorden. massa mäter man med en vanlig våg medans man kan använda sig av en dynamometer när man mäter tyngd/Newton. 

4  Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Friktion är när två ojämna ytor gnider mot varandra. Hur mycket friktion det är kan man se på hur ojämna ytorna är och vilket material de har, ingen yta är helt jämn. 

Friktion är det som gör att vi kan röra på oss och att saker är inte flyttar på sig. Exempel på gånger då man vill öka friktion kan vara då man kör bil på isiga vägar och man behöver grus för att öka friktionen och inte glida iväg. Gånger då man vill minska friktionen kan vara då man ska bär någonting tungt. Eller när man åker skridskor eller slalom skidor, så att man får fart och tar sig fram.

5  Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Hävarmen är avståndet mellan vridningspunkten på en hävstång och där kraften utövas. T. ex om man skulle dra upp en sten ur marken så sätter man ett spett ner i marken där stenen är och sätter man en liten sten bredvid som då blir vridning punkten, sedan drar man spettet nedåt och stenen far upp. Ju längre hävarm du har desto mindre kraft behöver du använda. Olika sorters vardagliga föremål som är hävstänger är saxen, åran och skottkärran

6  Förklara begreppet tyngdpunkt.

Det är en punkt på ett föremål där man kan tänka att hela föremålets massa är samlad. Tyngdpunkten markeras med ett kryss, och där är även föremålets jämvikt. Så om det är, t. ex, en penna så ska man kunna balansera den på fingret med pennans tyngdpunkt.

7  Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att ett föremål ska stå stadigt behöver det en låg tyngdpunkt och stor stödyta. Om man har ett trebent bord så blir det ostadigare än ett bord med fyra ben. Det är då för att stödytan går mellan bordsbenen och stödytan minde på det trebenta bordet än det fyrbenta, för om bordet har en liten stödyta så blir det vingligare och ostadigt. Stabiliteten beror även på tyngdpunkten; t. ex om det är en låg tyngdpunkt så blir bordet stabilare, efter som att ju närmre marken någonting är desto stabilare blir det.