krafter

Krafter

1  Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

Krafter fisas med pilar. Ju längre pilen är desto större är kraften.

I tyngdkraft så använder man sig bara av en pil. När man ska rita tyngdkraft så börjar man med att hitta en angreppspunkt där pilen ska börja, och sedan så ritar man den nedåt. Det skrivs med Ft, F står för force och t står för tyngd

Men om det är ett motstånd som gör att det blir två krafter så använder man sig av två pilar. Det är viktigt att pilarna är lika långa om krafterna, det gör så att föremålet står still. Pilen som går ner är tyngdkraft så det står Ft, och den pilen som vissar motkraften skriver man med Fn.

När det kommer till friktionskraft så ska pilarna starta där föremålet påverkas av kraften. Alltså så om man ritar någon som drar ett föremål så ska ilen starta från där personen håller i föremålet. Pilarna ska vara riktade mot det håll som det dras åt, och ritas längs med ytan/marken. Det står då Ff för Force och sedan friktion.

2  Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Det bli en motkraft när två krafter rör sig åt olika håll. Som om man ska gå på promenad med sin hund och den börjar gå åt motsatta håll som du går åt. Om man drar med kraften 500 N och hunden drar med kraften 300 N så betyder det att min kraft är starkare och att man kommer att ta sig åt det håll jag drar åt. Om de två krafterna var lika starka så skulle det ta ut varandra.

3  Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Tyngden handlar mycket om Tyngdkraften och det är jordens dragnings kraft. Det gör alltså så att allting på jorden hålls kvar där, dras mot mitten. Tyngd mäter man med Newton, som man betecknar med N.

Massa är hur mycket materia ett föremål har. Till skillnad från tyngd så skulle aldrig massan ändas även om den var ute i rymden. Ett föremåls tyngd blir mindre i rymden där det inte finns någon dragningskraft eller på månen där den är svagare är på jorden. massa mäter man med en vanlig våg medans man kan använda sig av en dynamometer när man mäter tyngd/Newton. 

4  Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Friktion är när två ojämna ytor gnider mot varandra. Hur mycket friktion det är kan man se på hur ojämna ytorna är och vilket material de har, ingen yta är helt jämn. 

Friktion är det som gör att vi kan röra på oss och att saker är inte flyttar på sig. Exempel på gånger då man vill öka friktion kan vara då man kör bil på isiga vägar och man behöver grus för att öka friktionen och inte glida iväg. Gånger då man vill minska friktionen kan vara då man ska bär någonting tungt. Eller när man åker skridskor eller slalom skidor, så att man får fart och tar sig fram.

5  Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Hävarmen är avståndet mellan vridningspunkten på en hävstång och där kraften utövas. T. ex om man skulle dra upp en sten ur marken så sätter man ett spett ner i marken där stenen är och sätter man en liten sten bredvid som då blir vridning punkten, sedan drar man spettet nedåt och stenen far upp. Ju längre hävarm du har desto mindre kraft behöver du använda. Olika sorters vardagliga föremål som är hävstänger är saxen, åran och skottkärran

6  Förklara begreppet tyngdpunkt.

Det är en punkt på ett föremål där man kan tänka att hela föremålets massa är samlad. Tyngdpunkten markeras med ett kryss, och där är även föremålets jämvikt. Så om det är, t. ex, en penna så ska man kunna balansera den på fingret med pennans tyngdpunkt.

7  Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att ett föremål ska stå stadigt behöver det en låg tyngdpunkt och stor stödyta. Om man har ett trebent bord så blir det ostadigare än ett bord med fyra ben. Det är då för att stödytan går mellan bordsbenen och stödytan minde på det trebenta bordet än det fyrbenta, för om bordet har en liten stödyta så blir det vingligare och ostadigt. Stabiliteten beror även på tyngdpunkten; t. ex om det är en låg tyngdpunkt så blir bordet stabilare, efter som att ju närmre marken någonting är desto stabilare blir det.

Recept

Chocolate cake 

150 grams of butter

3 cups of caster sugar

1 cup of cacao

1 teaspoon of vanilla sugar

2 eggs

2 cups of flour

Preheat the oven to 175 degrees.

Melt butter in a pan that can hold 2 litres.

Remove the pan from the heat.

Beat together caster sugar, cacao and vanilla sugar in the melted butter until smooth.

Add the eggs, one at the time, while whisking.

Add the flour afterwards.

Put the batter in a greased baking tray covered with breadcrumbs, and it also needs removable sides, 24 cm in diameter.

Bake the cake in the lower part of the oven for 20 minutes, no longer, it’s supposed to be loose in the middle.

Let the cake cool down and than put it in the fridge for about 1 h.

You can powder it with powder sugar, if you wish.   

This is a good and easy-understood recipe because it’s step by step, you can tell exactly what to do it and when to do it.  You can understand every step because it’s essay written so that even a child could follow it. The bad thing is that there is not a step for when you’re supposed to grease the tray and cover it in breadcrumbs, so can’t be to sure about when you’re supposed to do it, it should be somewhere in the beginning.  But except for that, it is a quite good recipe, and the cake would surely taste great.

 http://www.kokaihop.se/recept/klassisk-kladdkaka-2

Massa och Tyngd

Sak:	Massa(g):	Tyngd(N):
Stor sax	62g	0,8 N
ring	28g	0,4 N
vikt	206g	2,1 N
Träbit	97g	1 N
Liten sax	22g	0,4 N

100 gram är ungefär lika mycket som 1 Newton (N), och som vi har gjort nu så har det stämt att det ungefär blir samma sak. Det kan bero på att ett av redskapen vi använt inte funkat som det ska fullt ut. Vi avrundade även det som vi vägde med våg.

Tyngdpunkt

                                                           

För att hitta tyngdpunkten på kartongbitarna använde vi oss av ett häftstift, ett snöre, en magnet och en penna.

Vi knöt fast snöret i häftstiftet och satte det i ett av hörnen på kartongbiten, sedan satte vi magneten i andra änden så att det blir en massa som håller ner snöret. Det är för att vi sedan ska rita ett streck följande snöret, som går från hörn till hörn.  Vi gjorde samma sak från varje hörn, då såg vi vart sträcken möttes och där är då tyngdpunkten.

På den andra kartongbiten så var det inte så mycket svårare, vi tog en ganska enkel form, ett kors. Så vi gjorde i samma sak på den.

Krafter: introduktion

Det jag förstått: Gravitation efter som att vi jobbat om det ganska mycket och jag har förstått det. så har jag även förstått skillnaden mellan tyngd och massa,

Det som varit svårare: Friktionkraft är svårt att förstå även om jag vet vad det är. Jag förstod inte hur hur dynamometern funkade helt ut. och även fast jag skrev innan att jag försod skillnaden på massa och tyngd så förstod jag inte hur man visar tyngd.