Periodiska systemet

Periodiska systemet är en tabell som är ordnad efter hur många protoner det finns i atomen alltså atomnummer. Man kan även se att det kommer upp ämnen som har liknande egenskaper regelbundet. Man märker det som tydligast om det skulle vara atomer som har lika många elektroner i det yttersta skalet. detta var i början ett sorts schema med alla grundämnena påbörjat av Mendelejev som var en ryss som levde under 1800-talet. Efter det så har man upptäckt nya grundämnen och de har skrivit in i de tomma platserna i systemet. Det finns just nu (som man har funnit) 91 grundämnen, men det är bara de som hittats i naturen, det finns fler som man framställt i laboratorier. I systemet så kan man även läsa om varje atomslags atommassa, som är mätt i enheten u, vilket är atommassenheter. Atommassan som det står om är de olika isotoper av atomsalgs medelvärde. 

I periodiska systemet så finns det grupper och perioder. Grupper är de grundämnen som står tillsammans i el lodrät rad, de har egenskaper som liknar varandras. Det är på grund av att de har lika många elektroner i sitt yttersta skal. Perioder är de vågräta raderna med ämnen, i dem så har de lika många elektronskal.

väte och alkalimetallerna

I den första gruppen så har grundämnena atomer som bara har en valenselektron. Ämnena reagerar väldigt enkelt med andra ämnen, så i naturen så finns det inte i ren from. I den gruppen så kan bara väte mätas i mindre mängder i vägas som kalls för H₂. Man kan bara hitta alkalimetallerna i olika sorters kemiska föreningar. Det kan käras med kniv när det är i ren form, det gör den väldigt mjuk. De reagerar även väldigt starkt mot vatten, det är då vägas bildas.

De alkaliska jordartsmetallerna

i denna grupp så har grundämnena atomer som har två valenselektioner. De är alla metaller och reagerar väldigt lätt med andra ämnen. De finns inte som grundämnen i naturen på grund av det. De reagerar starkt med olika syror hos vätgasutveckling, men inte lika lätt med vatten som alkalimetaller.

Halogenerna   

De har sju valenselektroner och de är icke metaller. De reagerar väldigt lätt med andra ämnen och de ses därför inte som ren form i naturen. De finns ofta i salter, och ordet (halogenen) betyder även saltbildare. Alla ämna har en väldigt stark lukt och de påverkar slemhinnorna starkt.

Ädelgaserna

De har svårt att reagera med andra ämnen. Det är för att deras atomer har fyllt sitt yttersta skal. Det gör att den får en struktur som är stabil. Det kallas för ädelgasstruktur. De kan inte häller bilda molekyler, men istället så ses de som ensamma atomer.