Frågor: Kemi

 1.    Förklara begreppet materia.
Det är allting omkring oss som kan ta upp plats. Det ska ha massa och volym, alltså att man ska kunna väga det. Materia består av små atomer som man inte kan se, och det finns över 100 olika sorters atomer. De är delbara.

 2.    Förklara hur en atom är uppbyggd.
En enkel atom skulle vara Bohrs modell. Atomer består i mesta del av tomrum. I mitten av atomen så finns det en kärna, som är positivt laddad och den är bildad av väldigt små delar som kallas för protoner och neutroner. Protonerna är positivt laddade medan Neutroner är oladdade.  Sedan så finns det även andra delar som kallas för elektroner, som är negativt laddade, och de rör sig i bestämda banor runt atomkärnan.  Det finns alltid lika många protoner som elektroner i en atom.  Runt atomkärnan så finns det skal som ligger så nära den som möjligt. Det första skalet heter k-skalet, sedan kommer L-skalet, och sedan M-skalet. Det kan gå ända till Q-skalet, i alfabetiskt ordning. På första skalet, K, så ryms det två elektroner, och utanför i de andra skalen så ryms det åtta elektroner. Atomer vill att det alltid ska vara fullt med elektroner i det yttersta skalet.

  3.    Förklara vad molekyler är. Ge exempel.
Molekyler består av minst två atomer som sitter ihop. Det är när atomer inte är ensamma, vilket de sällan är, utan sitter ihop i en grupp. Som exempel kan vi ta vatten, det är molekyler eftersom att det är olika atomer som sitter ihop. En vattenmolekyl består av två små atomer och en lite större, de mindre atomerna är väteatomer och den större är en syreatom, H₂O. Ett annat exempel är koloxidmolekyl som består av två syreatomer och en kolatom, CO₂.
De är ganska lika kemiska föreningar, men i molekyler så kan det vara flera av samma atom vilket det inte kan i en kemiskförening

 4.    Förklara vad en jon är.
Det är en atom som inte har lika många elektroner som protoner.  Det finns både negativa joner och positiva joner. Negativa är när en atom har fångat in fler elektroner och positiv blir den när den blir av med elektroner.   Salt som kallas för natriumklorid är ett exempel; natrium har 11 protoner vilket betyder att de även har 11 elektroner. Det första skalet på en atom (k-skalet) får plats med två elektroner och det andra skalet (l-skalet) får plats med åtta elektroner, och då måste resten av elektronerna vara i nästa skal. Men det tycker inte atomen om eftersom att den vill ha fullt med elektroner i det yttersta skalet. Den vill då få bort den sista elektronen från m-skalet. den ger den till klorid Cl.
Cl har 17 elektroner och protoner vilket gör så att den har en för lite för att kunna fylla det yttersta skalet, men den får då fullt när den får natriumets sista.
Tillsammans blir det salt.

 5.    Ge exempel på olika atommodeller (historik).
Tre olika atommodeller som finns är Bohrs. den gjordes 1913 av Niels Bohr. Det är efter hans teori där elektroner åker i banor runt kärnan.
Men innan den modellen kom så fans det modellen av J. J. Thomson, Thomsons atommodell. Han tänkte att atomen var en blandning av positiva laddningar men i blandningen så fanns det negativa laddningar. Han tänkte att de positiva och negativa laddningarna balanserar varandra med hjälp av elektronerna som strukturerar i atomen, att det bara är en kärna och att allting är i den. Han kallade inte det för atom utan för korpuskler, vissa kallar det ibland för ”plump pudding”. Och Enligt modellen så finns det inte neutroner.
1909 utfördes ett experiment med guldfolie som bevisade att modellen inte stämde vilket gav en grund till Rutherfords atommodell. Han kom fram till att det sprids laddade partiklar från ett spridningscentrum som är litet, laddat och massivt.
  

 6.    Förklara vad ett grundämne är. Ge exempel
Ett grundämne kan bara bestå av en storts atomer och det finns lika många grundämnen som det finns typer atomer. Som tillexempel kol och järn, kol består bara av kolatomer och järn av järnatomer. Alla ämnen i periodiska systemet är grundämnen.

 7.    Man delar in grundämnena i två olika grupper. Vilka?
Man delar upp grundämnena i metaller och icke metaller. Det finns fler metaller än icke metaller.

 8.    Förklara vad som är typiskt för metaller.
Metaller har egenskaper som att den kan leda värme och elektricitet, har en glansig yta på grund av att det är stor rörlighet i elektromolnet. Man kan forma den, när den är varm. De kan få nya egenskaper när de legeras, alltså att de blandas med andra ämnen t. ex koppar och tenn blandas bildas brons, och det har andra egenskaper än koppar och tenn.

 9.    Förklara vad en kemisk förening är. Ge exempel.
Det bir en kemisk förening när flera olika typer av atomer sitter ihop som i en molekyl. Exempel kan det vara vatten som består av två väteatomer och en syreatom, eller en koldioxidmolekyl som har en kolatom och två syreatomer.
Men till skillnad från molekyler så måste kemiska föreningar bestå av olika sorters atomer men molekyler måste inte bestå av olika atomer.

 10.              Förklara begreppen blandning och lösning.
En blandning skulle kunna bestå av en eller flera ämnen. Om de ämnena skulle blanda sig så skulle de fortfarande ha kvar sina egna egenskaper. Det finns två olika grupper när det kommer till blandningar. Det är heterogena som betyder olika. I dem så kan man lätt se de olika delarna som finns i blandningen.
Den andra homogena som betyder lika. I de blandningarna går det inte att urskilja delarna och de blandas ihop. Det kan även kallas för lösning, som exempel saft. I en sådan blandning är beståndsdelarna så små att man inte ens kan se dem i ett mikroskop

 11.              Förklara hur ämnen kan påverkas av temperaturförändringar. Ge exempel.
Det som händer när ämnen omvandlas på grund av temperaturen är att ämnets allra minsta delar rör på sig, et kalla för fysiskt förnedring.
Om man skulle göra sin egen isglass på enklaste sätt så sätter man in saft i frysen och då blir det till is. Och man sedan tar ut den så ser man att det sakta börjar smälta.
Ett annat exempel är när man smälter tenn i tillräckligt hög värme. Man sedan sätta den flytande formen av tenn i en form och låta den svalna, då kommer den ha blivit lika hård som den var innan man smälte den.     

12.              Vad är den absoluta nollpunkten, och vad händer, då?Den absoluta nollpunkten är 273°C, då står molekylerna helt stilla, annars så rör sig molekylerna hela tiden.

 13.              I vilken tre olika former kan ämnen förekomma?
De tre olika formerna är fast, då sitter atomerna tätt, flytande, då rör molekylerna på sig lite mer. Och den sista är gasform, och då rör sig atomerna jättemycket.